Aktörsporträtt: Södertörns högskola – Katarina Elofsson

Ett stort intresse för natur och miljö förde, med några omvägar, Katarina Elofsson in på forskningsfältet miljöekonomi. Centralt i hennes forskning är utformning av ekologisk kompensation. Hon berättar att hon valde att medverka i EcoComp då hon ser att initiativet har potential att vara en viktig föregångare då det kommer till kompensation.

Katarina deltar med Södertörns högskola i EcoComp, men när vi ses digitalt sitter hon på Århus universitet i Danmark som hon också är knuten till. Hon har bakgrund som miljöekonomisk analytiker på miljö- och landsbygdsdepartementet samt på Konjunkturinstitutet men arbetar nu med forskningen på heltid.

– I min forskning undersöker jag genom empiriska studier förvaltning av naturresurser. Det handlar bland annat om biodiversitet, invasiva arter och vattenfrågor samt skogs- och jordbruk. Södertörns högskola har ett brett perspektiv på miljöforskning med både natur- och samhällsvetenskapligt angreppssätt. Verksamheten kan handla om allt från kvantifiering av påverkan till förvaltningsfrågor och styrmedel, berättar Katarina.

Utformning av ekologisk kompensation central

Central i Katarinas forskning är utformning av ekologisk kompensation där särskilt intressanta områden är utbytesförhållanden mellan förlorade naturvärden och åtgärder samt osäkerheter som att till exempel mäta biologisk mångfald. Katarina berättar att hon valde att medverka i EcoComp då hon ser att initiativet har potential att vara en viktig föregångare då det kommer till kompensation.

– Tjänster för frivillig kompensation, som EcoComp, kan bidra till stor nytta både genom dess huvudverksamhet och genom att agera förebild för lagstiftade krav och kompensation. Omfattningen av ekologisk kompensation i lagstiftningen är i dagsläget liten. Goda exempel från det privata kan bidra till utveckling och här vill jag verkligen bidra med min erfarenhet från forskningen, säger hon.

Samla aktörer och mäta biologisk mångfald är nyckelfrågor

Lärdomarna från forskningen är många. Katarina lyfter främst att system för kompensation måste vara attraktiva i den mening att många aktörer, både från utbuds- och efterfrågesidan, ingår.

– Detta är viktigt både för miljöeffekt och att hålla kostnaderna på rimliga nivåer. Därför är det viktigt att förmedlaren, i vårt fall EcoComp, har förmågan att samla aktörer från båda sidor och få dem att mötas i frågor gällande bland annat åtgärder, nyttor och kostnadsbild, säger hon.

Att mäta biologisk mångfald är en nyckelfråga för alla aktörer som vill tillhandahålla sådana kompensationstjänster.

– EcoComp kommer att förespråka ett sätt att kvantifiera samtidigt som det kommer att finnas andra initiativ och aktörer som förespråkar andra sätt. Detta är en utmaning i ett marknadsperspektiv, säger Katarina.

I projektet har Katarina främst deltagit i arbetet som handlat om tjänstens affärsmodell. Arbetet har varit brett med aktörer från olika forskningsfält och branscher.

– Jag är van vid att arbeta i både rena forskningsprojekt och sådana som innebär mer aktörsmedverkan. Särskilt är EU-projekt väldigt branschnära. EcoComp har inneburit kontakt med många typer av aktörer och intressanta perspektiv, vilket är väldigt givande, berättar hon.